Vad är fideikommiss

I kulturhistoriens tjänst sedan 1600-talet


Redan 1686 stiftades en lag som gjorde det möjligt att hålla samman större egendomar genom att inte splittra dem vid arvskiften. Detta har inneburit att samlingar av historiskt, kulturellt och vetenskapligt värde kunnat bevaras för framtiden. Detsamma gäller byggnader och jordbruksmark samt områden av naturvårdsintresse som har stor betydelse för friluftslivet.

 

De flesta fideikommissen skapades under andra halvan av 1700-talet och när fideikommissen var som flest fanns det 217 stycken. En intressant detalj är att under perioden 1686-1770 instiftades vart tredje fideikommiss av en kvinna. I dag finns det endast tio fideikommiss som förvaltar fast egendom kvar.


Fideikommissen har haft stor betydelse för den svenska kulturhistorien genom att konstruktionen gjort det möjligt att betydande samlingar av exempelvis böcker, konst och möbler hållits samman under generationer. Detta gäller också historiskt intressanta byggnader och mark. Utöver för forskning och andra vetenskapliga ändamål har ett stort antal fideikommiss också öppnat sina dörrar för allmänheten.


Fideikommiss är förmodligen oöverträffat när det gäller att rädda kulturhistoriskt intressanta byggnader, jordegendom och konstsamlingar från att skingras eller säljas vid svåra arvskiften. Andra diskuterade modeller kan bevara egendomar och samlingar bara till priset av att göra dem till döda museiföremål. Fideikommissen säkrar ett levande arv i den meningen att egendomarna används till det de uppfördes för, att brukas och bebos, allra helst av någon som i sin person eller släkt företer ett levande samband med fideikommisset och bygdens historia. Genom att den ursprungliga släkten sitter kvar knyts historien samman med en alltjämt levande och efterkommande familj.


Var tid har sina förutsättningar och principen för fideikommissen har ofta varit omdiskuterad. Att en person, vanligen den äldsta sonen, ärver allt och sedan i sin tur överlämnar det till sin äldsta son har upplevts som otidsenligt. Denna konstruktion har stundtals vållat familjetvister och också varit politiskt ifrågasatt.


Detta ledde till att en ny lag trädde i kraft den 1 januari 1964, som enkelt uttryckt innebar att fideikommissen skulle avvecklas. I undantagsfall kan regeringen besluta om förlängning av fideikommissurkundens bestämmelser om egendomen har synnerligen kulturhistoriskt värde eller det finns andra särskilda skäl till förlängning.


http://www.kammarkollegiet.se/sites/default/files/Fideikommissn%C3%A4mnden.pdf



Vad är då ett fideikommiss och vilken betydelse har de idag?


Innehavarna av de återstående svenska fideikommissen och fideikommissaktiebolagen har bildat Fideikommissariernas intresseorganisation, FIO. Carl Johan Cronstedt, innehavare av Fullerö Fideikommiss  och tidigare ordförande säger:

-Man kan likna ett fideikommiss vid en stiftelse med en själ. För dagens fideikommiss är egentligen inte något annat än en stiftelse - men alltid med en tydlig person som är ansvarig för den. Det är faktiskt så att fideikommissarien måste ersätta fideikommisset efter sin död från det personliga dödsboet om innehavaren försämrat det under sin innehavstid. Och det är inte helt ovanligt att det sker.


Bakgrunden


Ordet fideikommiss kommer från latinets fidei commissum, vilket översatt betyder "anförtrott på heder och samvete". Fideikommissinstitutet kommer från början från södra Europa, främst Italien. Instiftarens syfte torde i de flesta fall vara en ambition att inom sin familj bevara en egendom för all framtid genom att skydda denna från splittring vid arvsskiften.


Egendom som innehas med fideikommissrätt ägs i formell mening av innehavaren, fideikommissarien, men med en begränsad förfoganderätt: Egendomen får exempelvis inte säljas eller belånas utan tillstånd från regeringen. Får man ett sådant tillstånd så ska kapitalet bevaras inom fideikommisset enligt principen att innehavaren aldrig får tillgodogöra sig fideikommissets substans, bara dess avkastning.


I Sverige reglerades rätten att instifta fideikommiss genom 1686 års testamentsstadga. Stiftandet av fideikommiss hade skett även innan dess men det var först då det reglerades i lag. I Sverige instiftades de flesta fideikommiss under andra halvan av 1700-talet. 1810 förbjöds instiftandet av fideikommiss av fast egendom, dock kunde man stifta fideikommiss av lös egendom ända fram till 1930.


Så gick det till


Ett fideikommiss tillkommer genom att stiftaren skriver en urkund, typiskt sett genom ett testamente. I urkunden framgår vilken egendom det gäller samt hur den ska traderas. Det innebär att ett fideikommiss inte i formell mening är ett arv från den närmast föregående innehavaren utan hur fideikommissrätten traderas bestäms enbart av urkunden. Ett fideikommiss kan många gånger traderas från en innehavare till en annan som inte är den tidigare innehavarens arvtagare enligt ärvdabalkens regler. Det vanligaste bland svenska fideikommiss är att det har traderats från far till äldste son. Dock finns det ett antal fideikommiss som helt eller delvis har gått på kvinnolinjen eller enligt andra bestämmelser. Inte minst har kvinnor haft betydelse som instiftare av fideikommiss, man räknar med att under perioden 1686-1770 instiftades ungefär var tredje fideikommiss av en kvinna.


Vem fick stifta ett fideikommiss?


Vem som helst fick stifta ett fideikommiss. Det var inte ett adligt privilegium även om de flesta instiftare tillhörde adeln. En begränsande regel var att fideikommiss inte fick stiftas av mark som var ärvd, enbart av mark som stiftaren själv hade förvärvat. Svenska fideikommiss har aldrig varit, till skillnad från i en del andra länder, förläningar som erhållits från staten.


Lag om avveckling


Fideikommissens vara eller icke vara debatterades under lång tid. 1963 antog riksdagen lagen om avveckling av fideikommiss. Denna lags huvudregel är att ett fideikommiss ska avvecklas vid den tidpunkt då den som innehade fideikommisset vid lagens tillkomst avlider. Egendomen ska då fördelas enligt avvecklingslagens regler vilket innebär att den som skulle ha tillträtt fideikommisset äger rätt till halva egendomen, medan den andra halvan ska fördelas såsom om den varit den siste fideikommissariens privata egendom.


Undantag


Redan vid lagens tillkomst såg man dock att en avveckling av fideikommissen riskerade att leda till stor skada på kulturvärden. Därför bestämde man att regeringen skulle äga rätt att förordna att urkunden ska ha fortsatt giltighet om detta ansågs motiverat utifrån allmänna intressen.


Vidare finns en möjlighet att bilda så kallade fideikommissaktiebolag. Dessa bolag syftar till att bevara en fideikommissegendom intakt för att därmed bevara de kulturvärden som det finns ett allmänintresse av att bevara. Det har bildats ett antal fideikommissaktiebolag men detta är inget som regeringen kan besluta om ensidigt utan måste ske på initiativ av efterträdaren, alternativt av fideikommissarie. Möjligheten till förlängning har regeringen använt sig av vid ett fåtal tillfällen när det har bedömts som det bästa sättet att tillvarata allmänna intressen.


För ytterligare information kontakta: Carl Johan Cronstedt 0708-666684, ansvarig för hemsidan.